170 mil i bil

Roadtrip alltså! En företeelse som ofta förvånar mig med att ge så mycket mer av det goda än man förväntar sig. God mat, otippade boenden, spotifyande och samtal. Detta samtidigt som man ser landet susa förbi. Tillsammans med Hannes Sandahl har jag rest till vårt grannland Malawis huvudstad Lilongwe för att besöka den luterska kyrkan. Vi kom med kort notis, gjorde ett kort besök men fick ett varmt välkomnande. 

Jag hade någon dold tanke om att jag skulle möta hungerskrisen vart än mina ögon såg. Jag förväntade mig torrt gräs, fattig standard och tärda människor. Men det första vi hittade var en vällagad italiensk lasagne och ett stort supermarket med julpynt. Det är olustigt det där, att veta att det finns hem där maten inte räcker till, men att jag i min privilegierade sits inte möter detta. Att mitt lyckligt otränade öga inte kan se krisen som satt ett land i svält.

Judit presenterar kyrkan och de projekt som pågår

Malawi ligger snäppet under Tanzania i både HDI och BNP, men Malawi har under två år haft problem med sin skörd. Torka och störtregn har försvårat livet avsevärt på vissa platser. Vi fick följa med Judit, hälsoansvarig på lutherska kyrkan i Malawi, till byn Matsimbe där kyrkan arbetar med att höja livsstandarden. De stöttar med vattentillförsel driven av solpaneler, driver projekt med höns som de gett till kvinnorna i byn, supportar microlån, hjälper flickor med tidiga graviditeter tillbaka till skolan och delar ut gröt till barnen tre gånger i veckan. Till det yttre liknade det en vanlig lantortsby här i Tanzania. Tegelhus, höns överallt, barn som plockar frukt från träden. Men livet är hårt. Vissa familjer har bara möjlighet med ett mål mat om dagen. Jag läste på om näringsbrist och vikten av god näring, framförallt de första fem åren. Och det är en läsning som gav mig tråkig bekräftelse på vad jag såg. Immunförsvaret försämras och utvecklingen hämmas. Barnen får problem i skolan, är sjuka och om det är riktigt illa så stannar de i växten. Här hade drygt 50% av barnen malaria när de kollade dem veckan innan vårt besök. Troligt sammanlänkade med näringsbrist. Det är 50% för många.

Boda Matukula berättar om hur microlån hjälpt familjen till att kunna bygga nytt hus

Men här finns stort hopp. Man har ihärdigt planterat och planterat igen i hopp om att regnet ska vara ihållande. Nu när vi var där så föll årets första regn och på åkrarna arbetade man för fullt med att så. Man hoppas innerligt att regnet i år ska ge dem lycka så att de får tillbaka möjligheten att kunna klara sig själva utan bistånd från kyrka och stat.

Ibland skäms jag över kyrkans arbete och vårt sätt att klampa in i människors liv. Men idag är jag stolt. Stolt över att kyrkan kan bistå när staten inte räcker till. Jag är generellt lite kritiskt lagd angående bistånd. Men när regnet inte faller och magen är tom så är det inte så lätt att bedriva business. Det är då behovet av att att be och ge blir extra synligt. EFS driven en kampanj för att försöka hjälpa till att motverka svälten som torkan försatt människor i framförallt Malawi och Etiopien. Om du känner att du vill stötta detta kan man göra det bla via swish 123-602 56 62 eller här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s